Regeringskansliet
Kulturminister Alice Bah Kuhnke
103 33 Stockholm

Rädda världsarvet Drottningholm!

Breddningen av Ekerövägen och de två trafikplatserna på Lovö beräknas avsevärt öka trafikströmmen genom världsarvet Drottningholm och härigenom riskera förlust av Drottningholms världsarvsstatus.

Ur Regeringens tillåtlighetsbeslut 2009-09-03: ”Den närmare sträckningen, profilen och utformningen av vägen ska planeras och utföras så att negativa konsekvenser för naturmiljön, kulturmiljön samt landskapets övriga värden och funktioner så långt möjligt begränsas. Vägverket ska vidta åtgärder så att de skyddade värdena i världsarvet Drottningholm inte hotas.” Trafikverket har inte följt regeringsbeslutet vid projekteringen av Ekerövägen.

I DN debatt 4 juli 2015 presenterar Margot Wallström och Alice Bah Kuhnke en ny MR-institution som ska bevaka hur Sverige följer de internationella konventionerna på MR-området. På kulturens område har vi redan en organisation, ICOMOS, som med hjälp av nationella ICOMOS-organisationer bevakar hur Sverige sköter kulturminnesvården, bl. a.  världsarven. När ett världsarv hotas rapporterar ICOMOS Sweden till ICOMOS Europa, som sedan kontaktar regeringen och relevanta myndigheter. ICOMOS Europa har skrivit till Sveriges regering två gånger. Drottningholms världsarvsstatus är hotat om inte den nuvarande planen för väg 261 ändras (bilaga 1 och 2).

Regeringens egen granskning ska göras av oberoende forskare, som redovisar granskningen i en Heritage Impact Assessment (HIA). Trafikverkets HIA-utrednings fas 1 begränsades av att Trafikverket utsåg, avlönade och instruerade den person som gjorde utredningen. I förordet säger utredaren att granskningen utgår från regeringsbeslutet med bl.a. två trafikplatser på Lovö. Det medförde att utredningen inte tillämpade hela ICOMOS Guidance, exempelvis kapitel 6 som handlar om att hindra eller lindra hot mot världsarv. Utredaren har styrts av den myndighet hon skulle granska. Under hösten görs en upphandling av utredare för HIA fas 2. Den bör göras av åtminstone en internationellt ansedd och oberoende expert.

Riksantikvarieämbetet och Fastighetsverket har under utredningstiden ihärdigt protesterat mot Trafikverkets förslag att bredda Ekerövägen och förlägga två trafikplatser på Lovö (bilaga 3). I princip innebär Trafikverkets förslag att internationella intressen och riksintressen har fått vika för regionala och lokala intressen. Trafikverket har inte heller följt Väglagens bestämmelse om att en trafikslagsoberoende studie, Åtgärdsvalsstudie, måste göras innan man börjar med en vägs fysiska planering. Trafikverkets Åtgärdsvalsstudie för väg 261, Ekerövägen, gjordes först efter vägens planering.

Att transporter till och från en kommun som enbart består av öar inte omfattar möjligheterna att utnyttja vattenvägar ger inte intryck av kompetens. Snabba passbåtar skulle både lätta på biltrycket och minska trafikens utsläpp av växthusgaser.

Vi håller med kulturministern när hon i Bygd och Natur, nr 2/2015 säger: ”Jag ser kulturarvsfrågorna som grundläggande för kulturpolitiken och för vårt demokratiska samhälle”. Myndighetsbeslut som hotar kulturarvet försvagar demokratin.

Lovö hembygdsförening yrkar att

• regeringen beslutar att projekteringen av väg 261 görs om i enlighet med regeringsbeslutet 2009-09-03 så att Drottningholms världsdarvsstatus inte hotas.

Svar önskas till nedanstående adress

 Lovö hembygdsförening                           
Bertil Ottoson, Ordförande

Bilagor:
1  Brev från ICOMOS Europa, 28 juni 2011 (pdf)
2  Brev från ICOMOS Europa, 24 september 2012 (pdf)
3  RAÄ:s och SFV:s uppfattning, kortfattad sammanfattning

Riksantikvarieämbetets (RAÄ) och Fastighetsverkets (SFV) uppfattning i kort sammanfattning

Redan från början var både RAÄ och SFV avvisande till Vägverkets förslag om anslutning av Ekerövägen till Förbifart Stockholms tunnel med breddning av vägen till fyra filer genom Drottningholm och två trafikplatser på Lovön. I skrivelse från RAÄ till Vägverket 2007-11-19: ”Såväl de direkta som de indirekta konsekvenserna för kulturmilöjön i landskapet som helhet kvarstår. RAÄ bedömer att alternativet Förbifart Stockholm fortsatt innebär påtaglig skada på riksintresset /världsarvet på Lovön. Enligt RAÄ:s tolkning av miljöbalkens bestämmelser bör projektet därmed inte ges tillåtlighet.”

Denna skrivelse ledde till samtal mellan RAÄ och Vägverket. I minnesanteckningarna från samtalet 08-06-04 skriver RAÄ:s handläggare:”RAÄ har blivit tvungen att diskutera detaljer trots att man är emot projektet. Projektet är”vedervärdigt i varje detalj” och vägverket har en taktik som är obehaglig.”

I yttrandena över Vägverkets underlag inför tillåtlighetsprövningen 2009 skriver RAÄ 2009-02-12: ”RAÄ bedömer liksom tidigare, att de förslag inför tillåtlighetsprövningen som Vägverket nu  förordar med bl. a. två trafikplatser på Lovön kommer att innebära påtaglig skada för världsarvet och riksintresset Drottningholm…….I det kompletterande materialet visar Vägverket att det är möjligt att förlägga av- och påfarter med trafikplatser utanför Lovön. Därmed finns nu alternativ som innebär att påtaglig skada på riksintresset kan undvikas.”

Även Fastighetsverket har varit kritiskt till Vägverkets planer för Lovön. I verkets yttrande över samma underlag 2009-02-16 sägs sammanfattande:”SFV har i tidigare remissvar avvisat Vägverkets förslag med hänsyn till att åtgärder, som utgör ingrepp i kulturmiljön och ökar trafikbelastningen på Lovön, skadar ett långsiktigt riksintresse som väger tyngre än vägprojektet….. Direkt obegripligt är att Vägverket, efter sin egen redovisning av konsekvenser för kulturmiljön drar slutsatsen att trafikplatserna på Lovön inte innebär risk för påtaglig skada på riksintresset.”

Vägverket skriver under hösten 2009 underlag för samråd med olika intressenter. SFV är i sina synpunkter på underlaget fortsatt kritisk:”SFV:s bedömning är att det inte, oavsett tekniska förbättringar, är möjligt att öka trafikmängderna förbi Drottningholms slott utan att hota världsarvet (2009-12-10).”

I ett förtydligande efter tillåtlighetsbeslutet i september 2009 skriver RAÄ 2010-07-01: ”Förbifart Stockholm och dess anslutning till väg 261 på Lovö kan utgöra ett hot mot världsarvet Drottningholm. ….För att inte hota världsarvets värden anser RAÄ att anslutningen ska placeras så långt som möjligt från gränsen för världsarvet och att en trafikdämpande konstruktion skapas för att hålla nere trafiken genom världsarvet.”

Urvalet gjort av Bertil Ottoson