Drottningholm är ett av Sveriges världsarv, skyddat av Världsarvskonventionen (1972). Ett världsarv är en oersättlig tillgång, inte bara för landet det ligger i utan för mänskligheten som helhet. Enligt den av Sverige ratificerade konventionen har Sverige som nation åtagit sig att för all framtid skydda, bevara och vårda världsarvet Drottningholm till förmån för kommande generationer.
Sverige som nation innebär enligt konventionen statliga myndigheter, som även bör engagera kommunala myndigheter samt fristående organisationer för att skydda och bevara världsarvet. Bland dessa organisationer finns Lovö Hembygdsförening, vars främsta uppgift är att skydda och bevara hembygden, som till större delen utgörs av kronoparken Lovö.
Världsarvet Drottningholm omfattar slottet och parken. För att trygga hovets uppehälle köpte och inlöste Gustav Vasa och hans söner samtliga gårdar på Lovö, som nu utgör Kronoparken Lovö. Gårdarnas ägor och slottet med park är således en sammanhållen helhet i ett odlingslandskap som genom närliggande gravfält vittnar om anor sedan järnåldern. Mönstret i kronoparken av odlingar, vägar, kyrkan och slottet med park gör att även nutidens människor kan uppleva organisationen av en kungsgård med jordinnehav och förvaltning.
Förbifart Stockholms planerade rampanslutning, centralt på Lovö, med belysning, skyltar och andra vägtillbehör bryter av mot det omgivande odlingslandskapet. Den unika totalupplevelsen blir inte längre möjlig.
Denna kränkning av världsarvskonventionen kan inte ursäktas med att innevånarna i ett expanderande Stockholm måste ha rätt att köra bil för att snabbt kunna ta sig dit de vill och behöver. Tvärtom talar både rekreationsbehov, kulturella värden och växande klimatproblem för att bilåkandet måste begränsas.
Lovö Hembygdsförening konstaterar att den planerade motorleden Förbifart Stockholm kommer att allvarligt skada världsarvet Drottningholm samt att projektet är ett hot mot världsarvskonventionens krav att Sverige, vi alla, måste skydda och bevara världsarvet.
Avslutningsvis vill vi citera hembygdsföreningens vägledande princip:
”En hembygdsvän får aldrig ge upp, aldrig sitta med armarna i kors och absolut inte nöja sig med att bara bli förargad över vandalernas framfart”. Att vandalerna i detta fall är svenska myndigheter, som borde ta större ansvar, gör ingen skillnad för oss.
Vi hemställer att UNESCO tillskriver den svenska regeringen med en önskan att den söker andra lösningar på framtidens trafikproblem i Stockholmsregionen än att bygga sexfiliga motorleder som påtagligt skadar det världsarv, som man har lovat att för all framtid skydda.
För Lovö hembygdsförening
Namn
Ordförande
Bilagor:
Hur värderar vi en unik…
Styrelsens manifest angående Västerleden